Kungen som pressades på miljoner

I april 1936 kontaktar en kvinna Stockholms rådhusrätt och begär skilsmässa. Kvinnan är Anna Haijby och hon är gift med Kurt Haijby. Anna Haijby påstår att hennes make har varit otrogen. Med Sveriges kung tillika statschef, Gustav V.

Detta blev startskottet till en av de största utpressningshistorierna i Sveriges historia. 

Efter inlämningen av begäran av skilsmässa av Anna Haijby samlades anställda vid hovet för ett krismöte på det Kungliga slottet. Medverkande var bland annat riksmarskalken Oscar von Sydow, förste hovmarskalken Reinhold Rudbeck, överintendenten Oscar Swensson, hovauditören Carl Anders Ljungholm samt ett antal advokater. 

Mötet föranleddes av att domstolen skulle behandla Anna Haijbys skilsmässa. Det skulle innebära att allt material skulle bli offentligt och att kungen själv skulle kallas som vittne till domstolen. 

Mötet ledde bland annat till att Anna Haijby lämnade in nya skilsmässopapper till rådhusrätten i Stockholm. Istället för en äktenskapsskillnad lämnade Anna Haijby in en hemskillnad. I en hemskillnad skulle kungen inte nämnas vid namn och därför inte heller behöva vittna. Därför gick det inte att utläsa vem Kurt Haijby hade varit otrogen med. I utbyte mot detta fick de båda makarna 15 000kronor, närmare 500 000kronor idag, från hovförvaltningen. 

I och med detta hoppades hovet att denna historian hade fått sitt slut. Men inte ens det första kapitlet av denna historien hade författats. Den skulle vara i över tio år och resultera i en mardröm för Gustaf V och hans omgivning och avslutas med en stor skandal. 

Åren som följdepressades det svenska hovet på stora summor pengar för att Kurt och Anna Haijby skulle tiga om den påstådda affären. Utbetalningarna godkändes av kungen som skrev under med ”Gustaf Rex” och bokfördes under rubriken ”Till nådigt känt ändamål”. Handlingarna försvann snabbt ur hovets arkiv. 

Totalt betalades över 250 000 kronor ut till makarna Haijby i hemliga kuvert, en summa som idag motsvarar närmare 8 000 000 kronor. 

Homosexualitet var olagligt

Det som Gustaf V anklagades för var på den tiden inte enbart något som sågs som skamfullt och omoraliskt utan även direkt kriminellt. Homosexualitet var straffbart fram tills 1944 och uppfattades som en patologisk abnormitet, dvs ett tecken på psykopati. Kungen själv kunde inte själv bli straffad för den påstådda homosexualiteten, även idag är statschefen straffbefriad, dvs att monarken inte kan dömas för brott. Men detta handlade aldrig om att skydda kungen från lagen. Det handlade om att skydda kungens rykte och anseende. Skulle detta läcka ut till allmänheten skulle det leda till en otroligt stor skandal. 

– Hovet var inte rädda för juridiska påföljder för kungen. Rädslan handlade om hur det skulle tas emot av allmänheten och hur kungens, och i förlängningen monarkins, rykte och anseende skulle påverkas, säger Roger Lundgren, hovexpert. 

Kurt Haijby och hans anklagelser sågs som en säkerhetsrisk av hovet. Därför fick Kurt Haijby pengar av hovet för att emigrera till USA. Ännu mer väntade på honom när han väl anlänt till USA. I och med detta troddes det att denna historia hade fått sitt slut. Det hade den inte. 

Kurt Haijby åkte till USA. Väl framme vid gränsen släpptes han inte in i landet eftersom att kriminella inte var välkomna. Han åkte då tillbaka till Sverige. Väl hemma i Sverige fortsatte utbetalningarna till Haijby i utbyte mot hans tystnad. 1936 fick paret Haijby över en miljon kronor av hovet i dagens penningvärde. 1937 hjälpte hovet Kurt Haijby att hyra ett slott från 1400-talet i Närke för att göra om det till ett pensionat. Hovet betalade närmare 1 200 000kr i dagens penningvärde för renoveringen av slottet. 

Kurt Haijby hade tidigare dömts för ett antal olika brott. Bland annat dömdes han vid sex tillfällen för stöld. Han har även dömts för förfalskning och grovt vållande till annans död. Vid en strejk vid hamnen i Göteborg greps han av polis. Vid gripandet utbröt tumult och Haijby sköt polismannen som avled av sina skador. Vid rättegången hävdade Haijby att han försökte skjuta sig själv för att ta sitt eget liv men av misstag träffade polismannen. Haijby dömdes till straffarbete i 18 månader. 

1938 anklagades Kurt Haijby för sexuell otukt med två pojkar, 12 och 14 år gamla. Utredningen lades dock ner snabbt och han lades in på sinnessjukhus. För att han skulle släppas därifrån tvingade hovet Kurt Haijby att skriva på papper där han tog tillbaka alla uppgifter om påstådda relationer med kungen. Hovet övertalade även Haijby att, mot månatlig betalning, emigrera till Tyskland. Även i Tyskland greps han och senare utvisades till Sverige för sexuell otukt med minderåriga. Kurt Haijby var nu tillbaka i Sverige men hovet hade nu slutat med utbetalningarna. Då hotades hovet med att han skulle skriva en bok om relationen med Gustaf V. Hovet betalade i utbyte mot ett löfte att boken inte skulle skrivas. Boken skrevs ändå och när publiceringen inte längre gick att stoppa låstes Kurt Haijby in ännu en gång på sinnessjukhus. 

– Det handlade om att avfärda hans berättelse. Man försökte måla upp honom som en sinnessjuk person som saknade trovärdighet, säger Roger Lundgren. 

Den så kallade Haijbyaffären började med en ansökan om tillstånd att få servera vin och sprit. Kurt Haijby köpte tillsammans med sin fru Anna Haijby en krog i centrala Stockholm. Tillstånd för att servera vin och sprit, eller utskänkningstillstånd, utfärdades enbart till medborgare som varit ostraffade. Kurt Haijby var inte det och därmed avslogs hans ansökan om utskänkningstillstånd. Därför bestämde sig Kurt Haijby för att ”gå till kungs”, alltså att ta upp frågan direkt med monarken. 

När mötet var avslutat och Kurt Haijby var påväg att lämna frågade kungen, enligt Haijbys egen utsago, ifall dem inte träffats tidigare. Haijby svarade att han för många år sedan hade sålt majblommor till honom då han var medlem i scouterna. Därefter beordrade kungen polisen i Stockholm att ge utskänkningstillstånd till Kurt Haijbys krog. 

”Några dagar senare kom en betjänt från hovet och sa att kungen ville träffa mig samma dag. Mötet skulle ske klockan nio på kvällen. Betjänten mötte mig vid en bakdörr och visade vägen genom korridorerna. Det rum jag hamnade i gjorde mig häpen och nästan förfarad. Det var kungens sovrum. Han hade gått till sängs. Kungen sa att jag var välkommen, att jag skulle stänga dörren och komma till honom.”, så skriver Kurt Haijby själv i sin bok ”Patrik Kajson går igen”, som var Kurt Haijbys version av Haijbyaffären.

Samma dag som boken släpptes köptes dock alla upplagor upp av hovet och förvarades senare hos kriminalpolisen i Stockholm. Allt för att skydda kungen och i förlängningen monarkin. 

Vid mötet mellan kungen och Kurt Haijby frågades den sistnämnde ifall dem inte hade träffats tidigare. I unga år var Kurt Haijby med i scouterna. 1912 var Kurt Haijby tillsammans med två andra scouter vid Slottet i Stockholm för att sälja majblommor. Gustaf V tog emot scouterna och köpte majblommor av dom. Haijby hävdar därefter att kungen tog honom till ett annat rum och började smeka honom. 

– Det blev den första kärlekstjänst jag gjorde kungen, sa Haijby flera år senare inför domstol. 

Den 29 oktober 1950 dog Gustaf V. Den nya monarken hette Gustaf VI Adolf. Kurt Haijby skrev till Gustav VI Adolf 1952 med ett krav på mer pengar för hans tystnad. Den nya kungen accepterade inte kraven och ansåg att rättvisa behövde skipas. Den följande processen blev en av de mest omskrivna i svensk rättshistoria. 

Året är 1952 och Kurt Haijby har kallats till riksåklagare Maths Heumans kontor. Närvarar gör även Kurt Haijbys advokat. Mötet börjar med småprat när riksåklagaren plötsligt tittar mot Kurt Haijby och säger: 

– Jag måste underrätta er om att jag härmed anhåller er. Ni är misstänkt för grov utpressning och jag avser åtala er inom en vecka. 

Kurt Haijby reagerade med en blandning av förvånelse och frustration. Han bet ihop käkarna i syfte att inte visa vad han kände. Advokaten kände sig tvungen att säga något. 

– Ett ögonblick här nu! Ni måste väl delge oss förundersökningen så att vi kan försvara oss? 

Advokaten tyckte det var genant och han rodnade. Han pratade trots allt med en av Sveriges absolut högsta jurister. 

– Självklart, svarade riksåklagaren och räckte över ett tunt häfte. Advokaten bläddrar i papperna och ser att det enbart består av några intetsägande förhör med perifera personer. 

– Vad är detta? Vi måste få del av JK:s utredning, säger advokaten. 

– Omöjligt. Den är hemligstämplad av Regeringen, svarar riksåklagaren med ett lurt leende på läpparna. 

– Jag kräver att få del av allt material, annars kan jag inte försvara min klient! Säger nu advokaten som börjar ilskna till över behandlingen. 

– Jag beklagar men tyvärr är det inte möjligt, svarar Riksåklagaren. 

I samma stund kliver två poliser med bestämda steg in i rummet och för bort Kurt Haijby till häktet. Kvar är advokaten och riksåklagaren. 

– Det är orimligt att börja rättegången om en vecka, sade advokaten. 

– Jag håller inte med. Fakta är tämligen okomplicerad. Det är ostridet mellan parterna att kungen har betalat stora summor till herr Haijby och då är frågan om det handlar om utpressning eller inte. Tre dagars rättegång bör räcka. 

– Tre dagar!? Jag kan ju inget om fallet. Jag behöver mer tid! Ni är också jurist och ni
vet att jag har rätt! Utbrister advokaten.

Riksåklagaren visar inga känslor utan svarar lugnt och metodiskt: 

– Det är inte min sak att bedöma. Ni får lägga fram eventuella önskemålen inför rätten. Tack för samtalet. 

Därmed var sammanträdet slut och advokaten hade fått ett till synes omöjligt uppdrag. En vecka senare påbörjades rättegången. 

Scenen ovan är en bearbetning från boken ”Ers majestäts olycklige Kurt” skriven av Lena Ebervall och Per E Samuelsons. Rättegången väckte stor uppmärksamhet i Sverige. 

– Kurt Haijby sågs som en misstänkt lögnare och utpressare medans ämbetsmännen som jobbade för hovet närmast likställdes med som kriminella pågrund av metoderna som användes för att skydda kungen, säger Roger Lundgren. 

I en rättegång vid Svea hovrätt dömdes Kurt Haijby till fängelse i sex år dömd för ”utpressning under synnerligen försvårande omständigheter”, dock så släpptes han efter halva tiden på grund av sviktande hälsa. Men monarkin fick betala ett högt pris för skandalen. 

– Kungahusets förtroende var riktigt lågt vid denna tidpunkt och givetvis var det Haijbyaffären som var det stora, stora problemet för monarkin, säger Roger Lundgren.

När Kurt Haijby satt i fängelse intervjuades han vid ett tillfälle av författaren Vilhelm Moberg. 

– I grundlagen står det att man ska hålla konungen i helgd och vörda och älska honom. Ingen har älskat konungen högre än jag. Och vad har jag fått för det? 

År 1965 valde Kurt Haijby att dricka gift och på så sätt avsluta sitt liv. Han hittades död i badkaret dagen efter. 

Men var Kurt Haijbys anklagelser sanna? Eller var det bara anklagelser och inget mer? 

– Haijbyaffären kan man mer eller mindre bekräfta. Man måste ha i åtanke vilken tid detta var och hur reaktionerna från allmänheten skulle vara. Homosexualitet var väldigt tabubelagt och direkt kriminellt på den här tiden, säger Roger Lundgren och fortsätter: 

– Kungligheter är inte annorlunda än några andra människor. Lika många kungligheter som ”vanliga” människor är och har varit homosexuella. Dock så är hela systemet med monarki upplagt för ett heteronormativt liv där rätten till kronan går i direkt led nedåt från den nuvarande monarken. Självklart är det så att det har funnits kungligheter genom historien, och även kanske än idag, som har tvingats leva med partners och leva liv som de annars inte hade gjort och för de individer som har gått igenom detta är det givetvis ett fruktansvärt trauma. 

Men även om det är andra tider idag är Roger Lundgren inte säker på hur det idag hade tagits emot om en kunglighet skulle komma ut som homosexuell.

– Ponera tanken att prinsessan Estelle skulle vara lesbisk. Jag tror inte att svenska folket skulle ha några större problem med en öppet homosexuell drottning. Den svåra frågan blir givetvis vad som händer med arvsrätten. Även om det hade gått att lösa genom exempelvis insemination är det en väldigt laddad fråga.